Jag skulle kunna skriva jordens längsta inlägg om hur allt känns i magen och hjärtat. Men jag är liksom för hög på livet för att ens kunna samla mig och berätta allt. "Jag är hög nu sen den dagen när du kom" som Lasse skulle sagt. Imorgon när jag går och lägger mig i min säng hemma i Malmköping kommer jag antagligen att inse att allt det här faktiskt är på riktigt. Det här är verkligheten. Men verkligheten är inte alltid så verklig, det mest overkliga var att du låg bredvid mig när jag vaknade i morse. Jag trodde att jag drömde, men det var sant.. Tack för att du finns!

Jag kommer ihåg den där känslan när jag bara vill pussa på dig och ta på dig men inte fick. Mama eller något barn var alltid i närheten så det skulle se misstänkt ut. Nu har det gått 37 dagar sedan jag kramade om dig och sa hejdå utanför hotellet i Dar es Salaam. I 37 dagar har jag tänkt på dig och undrat vad du sysslat med, i 37 dagar har jag hoppats att du tänker lite på mig med, i 37 dagar har jag önskat att du var här hos mig. Om 4 dagar landar du på arlanda och jag kan ringa dig hur mycket jag vill. Om 6 dagar hoppas jag att kunna ha dig nära och kunna se på dig hur mycket jag vill. Då kommer jag vara lycklig. Tack för att du finns!

Josefine: Jag måste ju köpa nåt dyrt till min mamma eftersom hon fyllt 50 år
Elinor: När min pappa fyllde 50 år fick han en kniv som jag gjort i träslöjden

1. Det är dyrt att ringa till Thailand
2. Drick inte tequila
3. Håll koll på mobilen, ditt pucko!

Lite bilder, lite ljus och annat tjafs men framförallt ett Winnerbäck citat på väggen. Tänkte klippa ut bokstäver i färgat papper så det får inte vara för långt. Pallar ju inte sitta i veckor med det där, för då är det ju snart dags att åka hem.

Vad ska man ha då?

"Du kan le så att jag smälter, du kan le så jag tar åt mig"

"Håll min hand i vimlet"

"Ta min hand jag följer dig, vi ska åt samma håll"

"Den vackraste studen i livet var den då du kom"

"Någonstans där blev jag den jag är"

"Du visste nog att jag hade mina skäl, ett sätt att ge, ett sätt att ta"

"Här under askan utav sönderbrända drömmar ska vi bygga någonting större"

"Jag ställer mig till hjältarna som gör och inte tycker"

"Verkligheten är kanske inte alltid så verklig"

Nåt annat förslag?

Jag hade börjat skriva på en årskrönika och kommit fram till juli. Då insåg jag att det hela skulle vara jättetråkigt att läsa. Jag bestämde mig för att lägga ner hela iden. Tanken var att den skulle vara full med Lasse citat. När jag hade gjort halva året hade jag bara skrivit två. "I februari kom Anita hem och vi kunde se samma halva av solen när den sjunker i väst igen" och "I mars åkte jag till Olso med mitt ex, det var på den tiden det var något mellan oss".

Det jag kommer säga om 2009 är att det var det konstigaste årstidåret för mig. Jag hade vinter ända fram till maj, sen var det sommar fram till augusti. Höst i september och 2 veckor i oktober. Sen blev det kommer igen fram till den 22 december då jag kom hem till snön. Skumt år men helt underbart :)

---

Här hade jag skrivit några rader om mina planer för att vara singel i två år. Men sen insåg jag att ingen annan har med det att göra så jag suddade ut det. Det enda som spelar någon roll just nu är "Jag vill va med dig och det kan ingen ta ifrån mig"

Jag saknar att pussa på Anna och Antonia

Jag saknar att äta ugali och mboga

Jag saknar att vara irriterad över att vattnet inte funkar som det ska

Jag saknar att somna till dina andetag

Jag saknar att skratta åt toatofflorna och spruckna ringar

Jag saknar att vakna av tuppen i Ndaga

Jag saknar att sova under stjärnorna

Jag saknar att trängas på bussen till Simike

Jag saknar att springa ner till turken och köpa choklad

Jag saknar att prata om tacos innan vi somnar

Jag saknar alla som gjorde den här resan till den bästa i mitt liv. Upendo <3

När han tycker om mig för den jag är. Då är jag lycklig!