Humöret var på topp när jag satte mig i bilen med solbrillorna och såg kvällssolen lysa över fjället. Resan gick bra tills jag kom fram till Hamar. Jag var helt säker på att att jag bara skulle köra rakt fram och komma till en bro med en rondell efter där jag skulle köra mot Lillehammer. Men helt plötsligt var jag mitt inne i Hamar och åkte runt bland affärer och hus. Efter ett tag hittade jag mot E6, och blev lättad. Sen var jag sjukt nära att svänga mot Oslo istället för Lillehammer. Men nära skjuter ju ingen hare! Ute på E6 kändes allt bra, jag var på rätt väg. De är ju lätt att köra lite för fort där eftersom de bara är 80. När jag senare tittar i backspegeln och ser en polisbil med blåljus höll mitt hjärta på att stanna. Rädda mig mamma! Men, som tur var hade de annat för sig och det var inte mig de var ute efter. När jag stannade vid kanten fortsatte de bara förbi. Tuur!

Idag gick jag på en liten morgonpromenad och blev positivt överraskad när jag såg en skidåkare ta av sig skidorna och gå över vägen. Bra jobbat Norge. I Sälen, där vi har mycket danska gäster åker folk över parkeringar och vägar utan att tänka sig för. Mindre bra jobbat Danmark. När jag senare passerar samma plats efter en halvtimme ser jag en man komma åkandes mot vägen och jag kommer då på att jag tänkte skriva om den förra händelsen i bloggen. Men vad gör Norrbagge nummer två? Jo, åker rakt över vägen. Det svider i mitt skiduthyrarhjärta.

Idag var en sån dag som jag bara skulle fördriva. Hoppas att de skulle gå fort så att världens finaste snart kommer hem från jobbet. Faktum är att dagen flög förbi. Började med att kolla utbildningar och har faktiskt fått ihop en lista på 19 stycken som jag vill söka till hösten. Sen blev det tacos till lunch och efter det jobbsökningar. Jag hade velat skriva att jag sökt 19 jobb också, men jag får nöja mig med 4. Nu ska jag nog ta en liten runda och utforska Kvitfjell! Tack för mig. Sverige, vi ses imorn!

sommarn miste lite av sin fägring
solen miste lite av sin glans
när det vi hade hoppats på
föll ihop och gick i kras
var det nästan som om glädjen inte fanns

nu säger du att inget har nån mening
att det enda du vill ha är lugn och ro
men vi kommer aldrig vidare
om vi lutar oss tillbaks
så kom hem till mej så gör vi nåt ihop

du säger att vi nått den punkt i livet
när man blir tvingad att förstå
att allt man tog för givet
och allt man tog för gott
var nånting som man bara fick till låns
och jag önskar att det fanns nånting att säga
som gav dig tillförsikt och mod
men hoppet föds i handling
det vet jag att du vet
så kom hem till mej så gör vi nåt ihop

som en skuta utan segel
en skönhet utan spegel
ja som en hemlös irrar du omkring
som en gamling i det nya
en fånge i det fria
vågar du inte vänta dej nånting

men det finns en tid när säden måste mogna
det finns en tid när gräset måste gro
och när din säd har mognat färdigt
och ditt gräs har blivit grönt
så kom hem till mej så gör vi nåt ihop
ja kom hem till mej så gör vi nåt ihop

Jag som själv har skrivit i min blogg "Jag hatar alla hjärtans dag och allt vad det innebär" sitter här med ångest över nån bra present. Jag vill ju inte köpa nåt trist från ICA även om de är det bästa alternativet här. Synd att det hetaste tipset på present därifrån kommer från honom själv. Nåt mer kreativt måste jag väl kunna komma på? Tack Elinor för att du hjälper mig :)  Grejen är ju det att han överträffar allt med min födelsedagspresent. Hur jag ska någonsin kunna slå det?

Tack världens bästa mamma och pappa för alla hjärtansdagpaketet! Bra att det var med ett kort och inte bara avsändaren på baksidan :)

1. Lars Winnerbäck - med solen i ögonen spelas på wärsan
2. Solen lyser över fjället en ledig dag
3. jag inser att du inte vill att jag ska gå

Då är jag lycklig!

Jag skulle kunna skriva jordens längsta inlägg om hur allt känns i magen och hjärtat. Men jag är liksom för hög på livet för att ens kunna samla mig och berätta allt. "Jag är hög nu sen den dagen när du kom" som Lasse skulle sagt. Imorgon när jag går och lägger mig i min säng hemma i Malmköping kommer jag antagligen att inse att allt det här faktiskt är på riktigt. Det här är verkligheten. Men verkligheten är inte alltid så verklig, det mest overkliga var att du låg bredvid mig när jag vaknade i morse. Jag trodde att jag drömde, men det var sant.. Tack för att du finns!

Jag kommer ihåg den där känslan när jag bara vill pussa på dig och ta på dig men inte fick. Mama eller något barn var alltid i närheten så det skulle se misstänkt ut. Nu har det gått 37 dagar sedan jag kramade om dig och sa hejdå utanför hotellet i Dar es Salaam. I 37 dagar har jag tänkt på dig och undrat vad du sysslat med, i 37 dagar har jag hoppats att du tänker lite på mig med, i 37 dagar har jag önskat att du var här hos mig. Om 4 dagar landar du på arlanda och jag kan ringa dig hur mycket jag vill. Om 6 dagar hoppas jag att kunna ha dig nära och kunna se på dig hur mycket jag vill. Då kommer jag vara lycklig. Tack för att du finns!

Josefine: Jag måste ju köpa nåt dyrt till min mamma eftersom hon fyllt 50 år
Elinor: När min pappa fyllde 50 år fick han en kniv som jag gjort i träslöjden

1. Det är dyrt att ringa till Thailand
2. Drick inte tequila
3. Håll koll på mobilen, ditt pucko!

Lite bilder, lite ljus och annat tjafs men framförallt ett Winnerbäck citat på väggen. Tänkte klippa ut bokstäver i färgat papper så det får inte vara för långt. Pallar ju inte sitta i veckor med det där, för då är det ju snart dags att åka hem.

Vad ska man ha då?

"Du kan le så att jag smälter, du kan le så jag tar åt mig"

"Håll min hand i vimlet"

"Ta min hand jag följer dig, vi ska åt samma håll"

"Den vackraste studen i livet var den då du kom"

"Någonstans där blev jag den jag är"

"Du visste nog att jag hade mina skäl, ett sätt att ge, ett sätt att ta"

"Här under askan utav sönderbrända drömmar ska vi bygga någonting större"

"Jag ställer mig till hjältarna som gör och inte tycker"

"Verkligheten är kanske inte alltid så verklig"

Nåt annat förslag?